Möt Lighthouse postdoktorer

Fem postdoktorer fördelade på fyra lärosätten är med i Lightouse postdoktorprogram. Här är en kort presentation.

Chalmers Tekniska Högskola, Institutionen för Sjöfart och marin teknik

Namn: Ruihua Lu, ruihua.lu [at] chalmers.se
Forskningsområde: Marin teknik med inriktning vindassisterad framdrivning av handelsfartyg

Ökade bränslekostnader och fokus på att minska utsläppen har ökat intresset för att utnyttja kraften i vinden för att driva kommersiella fartyg. Projektet syftar till att visa potentialen i vindassisterad framdrivning tillsammans med företag inom området, samt tillämpa state-of-the-art verktyg för fartygs ruttplanering (där vind ingår) för att maximera nyttan av vindens kraft som energikälla.

 

KTH, Kungliga Tekniska Högskolan, Farkost och flyg

Namn: Miachel Tanko, tanko [at] kth.se
Forskningsområde: Waterborne Urban Mobility

Michael Tanko är från Cairns i Australien och har både sin grundutbildning och doktorsexamen från Griffith University i Brisbane. Grundutbildningen är i Stadsplanering (Urban and Environmental planning). Doktorsavhandlingen: Urban ferry systems: contemporary planning, development and use of water-based transist in cities, är den specialisering som KTH ser som ett så bra tillskott i kompetensbygget kring temat inre och urbana vattenvägar. I flera projekt försöker KTH bygga samarbeten med en mix av kompetenser t.ex. stads- och regionplanering, logistik- och transportflödesmodellering, samhällsekonomi och farkostteknik.

Som postdoktor ska Michael Tanko utveckla ett koncept för vattenburen kollektivtrafik som kan bidra till en ökad användning av en stads vattenvägar. Bland annat ska uppfattningar från kollektivtrafikens resenärer samlas in för att bättre förstå vad som är möjligheter och hinder för vattenburen kollektivtrafik och hur man möter passagerarnas transportbehov på bästa sätt. Dessutom ska Michael Tank titta på hur man kan optimera vattenburen kollektivtrafik i en stad som Stockholm, exempelvis titta på rutternas struktur och hur marken kring terminaler kan användas för att underlätta vattentransporterna. 

 

Linnéuniversitetet, Sjöfartshögskolan

Namn: Carl Sandberg, carl.sandberg [at] lnu.se
Forskningsområde: Sjöfartsvetenskap med inriktning mot ledarskap och hållbart arbetsliv inom sjöfarten

Carl Sandbergs forskning handlar om organisation, ledarskap och ansvar i framtiden för handelsfartyg. Utvecklingen går mot mer autonoma sjötransporter, vilket i slutändan kan leda till obemannade fartyg. Tidigare forskning har främst fokuserat på teknikens utveckling och i mindre utsträckning på vilket sätt den nya tekniken relaterar till människor. Men även om fartygen i framtiden skulle bli obemannade är ett troligt scenario är att fartygen kontrolleras av människor från så kallade Shore Control Center (SCC) på land. Carl Sandbergs forskning kommer att komplettera den befintliga forskningen genom att titta på vilka konsekvenser obemannade fartyg kan ha för fartygets organisation, sjöfartsyrket och förhållandet mellan sjöfartens intressenter.

I huvudsak kommer tre forskningsfrågor försöka besvaras:

  • Hur kommer den organisation som opererar fartygen se ut när organisationen blir landbaserad?
  • Hur ser sjöfartens intressenter, exempelvis redare, fraktköpare och försäkringbolag på autonoma transporter?
  • Vilka blir konsekvenserna för sjöfartens yrkesgrupper? Hur ser den framtida sjömannens arbetsuppgifter och ansvarområden ut?

 

Göteborgs Universitet, Handelshögskolan

Namn: Anastasia Christodoulou, anastasia.christodoulou [at] gu.se 
Forskningsområde: Efterfrågeaspekter på RoRo-sjöfart

Den logistiska sjöfartsforskningen domineras kraftigt av container-segmentet och internationell forskning kan ofta översättas till svenska förhållanden. Svensk utrikeshandel, svenska rederier och svenska hamnar är dock klart mer beroende av RoRo- och RoPax-segmenten. Dessa segment är också klart kontextuella med ruttspecifika fartyg, konkurrenssituationer och säsongsberoenden. Därtill är RoPax, färjetrafik i dagligt tal, den transporttjänst som uppvisar den mest varierande efterfrågekaraktären då den i princip vänder sig till allt som kan gå eller rullas ombord.

Målet med Anastasia Christodoulous forskning är att identifiera vad som avgör transportköparens beslut av transportval med fokus på att stärka RoRo-fartens konkurrensfördelar. Forskningsarbetet kommer ske i nära samarbete med svenska rederier och deras större kunder.

 

Namn: Marta Gonzalez-Aregall
Forskningsområde: Miljöstyrande avgiftssystem och incitamentsstrukturer för hamnar

Jämfört med andra trafikslag har sjöfarten en stor potential att vara mindre miljöstörande. En stor del av de negativa effekterna uppstår i närheten av hamnar och styrmedel som stimulerar eller tvingar fram hållbart utförande av aktiviteter behövs. Kortare väntetider och lägre ankomstavgifter för fordon och fartyg med goda miljöprestanda är exempel på incitament. Marta Gonzalez-Aregall ska analysera företags- och samhällsekonomiska effekter av tänkbara styrmedel.