Maritim forskning på Maritima Mötesplatsen i Almedalen

Mer forsknings- och utvecklingsmedel till sjöfarten, stärkta maritima kluster och ett delat ansvar mellan näring och samhälle för den maritima forskningen. Det var några av de åsikter som kom från de politiker som ställde sig på den Maritima Mötesplatsens scen i Almedalen.

Infrastrukturminister Tomas Eneroth deltog i Blå Tillväxts seminarium ”Hur går det för sjöfarten efter valet?”. I sitt anförande kom han in på sjöfartens medel för forskning och utveckling.

- När jag tittade på forsknings och utvecklingsresurserna för de olika trafikslagen så blev jag lite bekymrad. Jag kommer från fordonsindustrin och vet hur viktigt det varit för fordonsindustrin med de nationella kluster vi har, med dom program vi haft för svensk fordonsindustri ihop med akademi och bransch, och hur det gjort att vi har en fordonsindustri i världsklass, sa Tomas Eneroth och fortsatte.

- När jag tittade på andelen som sjöfarten fick så blev jag lite förvånad, det var skrämmande lite och även om det är aktörer som har ekonomiska resurser, en del, så tror jag att vi på samma sätt som vi gjort inom fordonsindustrin måste hitta ett anslag där vi delar riskerna och gemensamt går in och tittar på det som är utvecklingsområde. Därför har det varit tydligt för mig i den nationella planen och andra sammanhang att peka ut sjöfarten som ett område där vi måste öka forsknings och utvecklingsmedlem, i ett gemensamt forsknings- och utvecklingsprogram för sjöfarten, för det behövs. Både för att stärka konkurrenskraften men också för att klara förändringar av drivlinor, vare sig vi pratar LNG eller för den delen elektrifieringen. Min målbild är digitaliserade transporter med ökad automatisering. Med en möjlighet att kunskapsinnehållet ökar så att det blir attraktivt att rekrytera arbetskraft till sjöfarten, sa Tomas Eneroth.

Valdebatt med sjöfartsfokus
Maritim forskning var också ett tema som diskuterades under måndagen i valdebatten ”Transportpolitiska mål och hållbar sjöfart – från vilja till politisk verkstad” som arrangerads av den Maritima Mötesplatsens arrangörer.
På frågan om det finns mer resurser till maritim forskning menade centerpartistiska riksdagsledamoten Anders Åkesson att den svenska sjöfartsnäringen behöver bli starkare för att kunna attrahera mer forskningsresurser.

- Det gäller att ge sjöfartsnäringen anledning att forska mer och ta upp forskningsbara saker, det kopplar mycket till om vi har fartyg som är svenskflaggade och därmed engagemang i svensk forskning och utbildning? Har vi flaggat ut sjöfartsnäringen, ja, då finns inte de som fattar beslut om att satsa pengar på forskning i Sverige, då träffar inte dom Chalmers, Linnéuniversitetet exempelvis och då sjunker engagemanget, sa Anders Åkesson.

- Sjöfartsnäringen har visat med all tydlighet att man vill vara med och forska. Exakt var resurserna finns kan nog ingen tala om, men det är viktigt att man får igång samspelet prestation - motprestation. Jag tror att sjöfartsnäringen själva känner att man behöver stöd av samhället, sa Lars Tysklind, Liberalerna.

Samtliga partier som deltog ansåg att det finns mer resurser till forskning och socialdemokraternas Susanne Svensson tog upp den nyligen lagda nationella planen och regeringens godsstrategi.

- När åtgärdsplanen och godsstrategin är lagd så är åtta miljarder avsatta 2018–2029, den forskningsdelen heter Gods i fokus. Tittar man på åtgärdsplanen och godsstrategin så har sjöfarten fått mycket pengar och fokus. Pengar kommer till att finnas, sa Suzanne Svensson.

Motfinansiering från EU
Miljöpartiets Karin Svensson Smith lyfte också fram godsstrategin och hoppas att svenska forskningsmedel ska kunna användas som motfinansiering till europeiska forskningsanslag.

- Men det gäller att vara framsynt och det gäller omställningen av drivlinan och se till så att man inte går in i återvändsgränder, att de stora investeringar som finns i nytt tonnage hamnar rätt. Och då är det mycket rimligt att man delar på ansvaret finansiellt mellan det offentliga och näringslivet. Ni har visat med all önskvärdhet att ni vill vara med i den omställningen och då är det rimligt att vi också tar vårt ansvar på den politiska sidan så att vi betalar för den kunskapsutveckling som behövs tillsammans, sa Karin Svensson Smith.

Moderaternas Boriana Åberg vill att det svenska maritima klustret syns bättre och menade även hon att den svenska flaggan är viktig för forskningen.

- Om vi har fler svenskflaggade fartyg ökar våra möjligheter att påverka inom IMO och vi kan ställa krav på att resten av världen ska ha samma miljökrav som vi har i våra vatten. På så sätt kan våra marintekniska företag sälja sina uppfinningar och utvecklade innovationsprojekt till resten av världen. Så det är väldigt viktigt att vi satsar på forskning inom det maritima området, sa Boriana Åberg.

"Kramar ihjäl varandra"
Överhuvudtaget var politikerna i den sjöfartspolitiska debatten överens om det mesta. Något som Anders Åkesson tog fasta på.

- Vi håller ju på att krama ihjäl varandra här upp i vår ambition, men kommer man sen ner på verkstadsgolvet till ett företag som HH-ferries som forskar en hel del och slänger in batterier på en färja mellan Helsingborg och Helsingör så framstår det givetvis som rätt förvirrande om man samtidigt drabbas av en farledsavgifthöjning på 100%. Då spelar det ingen roll att vi står och kramas här på en scen i Visby om vi oberoende av vem som styr landet inte har förmågan att få statliga myndigheter, affärsdrivande verk, att genomföra den politiken ända ut, sa Anders Åkesson.