Värdering och minimering av sjöfartens klimat, miljö- och hälsoeffekter

Transporter med fartyg ger oftast mindre utsläpp av koldioxid per fraktad godsmängd än andra transportslag. Sjöfarten bidrar dock fortfarande till negativa miljö- och hälsoeffekter på grund av andra utsläpp till luft och vatten. 

Såväl svensk som utländsk sjöfart står inför en stor utmaning att reducera utsläpp av kväve- och svaveloxider, partiklar, olja, kemikalier, avloppsvatten, skrubbervatten och gifter från båtbottenfärger samt minska spridning av främmande arter och undervattensbuller. Utveckling och installation av ny teknik för rening av utsläpp är nödvändigt för att uppfylla miljömål, men kan också ge svensk sjöfart långsiktiga konkurrensfördelar och främja svenska underleverantörer till handelsflottan.

Forskning som kan kvantifiera miljö- och hälsoeffekter av sjöfartens utsläpp är en grundförutsättning för att kunna föreslå nya regelverk och utveckla ekonomiska incitament och innovationer inom miljöområdet. Forskning bör klargöra på vilka tidsmässiga och geografiska skalor man kan förvänta sig betydande miljöpåverkan av sjöfart. Eftersom åtgärder för att minska en typ av påverkan kan medföra att andra utsläpp ökar behövs forskning som kan jämföra den miljömässiga och ekonomiska nyttan av olika åtgärder.

Allt fler intressenter utnyttjar havet som resurs samtidigt som skyddskraven ökar. Några av de mest trafikerade fartygsrutterna i Sveriges närområden korsar idag skyddade och känsliga områden. Forskning som kan utvärdera framtida fartygsrutter är nödvändig för den havsplaneringsprocess som pågår i Sverige och globalt.

Viktiga områden är:

  • Kvantifiering av klimat-, miljö- och hälsoeffekter av sjöfartens utsläpp till luft och vatten.
  • Värdering av miljömässig och ekonomisk nytta av olika åtgärder för att minska utsläpp (ekosystemtjänstvärdering).
  • Sjöfartens roll i havsplaneringsprocesser och utvärdering av fartygsrutter.