Sjötransporter kan bli mer energieffektiva med hjälp av AIS-data

Med en bättre utnyttjad kapacitet skulle energiåtgången i containertrafiken mellan Göteborg och Rotterdam till exempel kunna minskas med 19 procent. Det visar en ny förstudie från SSPA som utreder hur fyllnadsgraden på sjötransporter kan kartläggas med hjälp av AIS-data.


 

En ökad fyllningsgrad kan göra sjötransporter mer energi- och kostnadseffektiva. Idag saknas dock statistik kring i vilken utsträckning fartygs tillgängliga kapacitet används. Tack vare digitaliseringen finns dock en outnyttjad potential. Genom att samla in AIS-data (automatic identification system) skulle sjötransporters fyllnadsgrad kunna kartläggas och analyseras.

– Vi har jämfört AIS-data med lastad godsmängd i Trafikanalys hamnstatistik och funnit att man kan få en indikation om hur lastat ett fartyg är baserat på AIS-data, säger Vendela Santén.

Hon är en av sex forskare på SSPA som medverkar i förstudien. För att exemplifiera effektiviseringspotentialen hos en ökad fyllnadsgrad har man analyserat containertrafik mellan Göteborg och Rotterdam utifrån två scenarier. Det första tittar närmare på vad ett bättre utnyttjande av kapaciteten, till exempel genom en överflytt av gods till sjöfarten från andra transportslag skulle kunna betyda. 

– Resultatet visar inte bara att djupgåendet varierar mellan 69 procent och 100 procent av det maximala, energiåtgången skulle också minska med 19% för alla avgångar under ett år om man skickade mer gods sjövägen de dagar då fyllnadsgraden var lägst.

Det andra scenariot handlar om effektiviseringar i det befintliga flödet. Genom att öka fartygsstorleken skulle avgångarna kunna minskas från två till en gång per vecka, vilket skulle minska energiåtgången med 25% per vecka för just dessa avgångar.

Resultaten har utmynnat i flera förslag på fortsatt forskning inom ett antal områden, såsom: förbättrade beräkningsmodeller, analys av ruttens fyllnadsgrad, rederiets möjligheter för ökad fyllnadsgrad, affärsmodell för ökad fyllnadsgrad, samarbete mellan rederier och hamnar, samarbete mellan rederier och varuägare, minskad positionering av tomma containers (tompositionering) och lastenhetens påverkan på fyllnadsgrad.

– Minskad tompositionering tycker jag är väldigt intressant. Det skulle kunna leda till en avsevärd energieffektivisering. Kan man till exempel använda fler 20-fot containers istället för att ompositionera 40-fotare i systemet? Det finns ett behov av en kartläggning om hur tompositioneringar sker idag, säger Vendela Santén.


Förstudien är finansierad av Energimyndigheten och genomfördes mellan september 2017 och juni 2018.