Upp till kamp för vår livsstil på årets Transportforum

Årets Transportforum har lockat över 1600 deltagare till Linköping för att, under ledorden elektrifiering och hållbarhet, diskutera vad som är nytt inom transportsektorn. Av 95 sessioner har tre direkt koppling till den maritima sektorn, men sjöfarten finns också representerad på andra sessioner.

Det brukar heta att vi måste förändra vår livsstil om vi ska nå uppsatta klimatmål. Under Transportforums inledande session slog Mattias Goldmann från tankesmedjan Fores ett slag för en mer positiv morot genom att vända på begreppen.
– Det handlar om kampen för vår livsstil och det vi tycker är viktigt.

Som att åka skidor på vintern i Dalarna, eller som att njuta av vin från Frankrike eller öl från Belgien. Sådana saker riskerar vi att förlora om vi inte agerar. Men i Sverige är vi rätt bra, menade Goldmann.
– Inget annat annat land har så tuffa klimatmål, i inget annat land finns en så bred förankring.

Jodå, Sverige skulle kunna ta över ledartröjan i klimatarbetet. Just nu är den ledig och som pyttenation i utsläppssammanhang (Sverige står för 0,15 procent av världens utsläpp) är det vår chans att påverka utvecklingen i hela världen.
– Vi måste bli så bra att andra tar efter, sa Mattias Goldmann.

Så hur når vi våra klimatmål? Gör vi tillräckligt? Nej, menade Maria Börjesson, professor på VTI, i paneldebatten som följde.
– Satsningar på tåg, cykel och kollektivtrafik i all ära, men de betyder inte så mycket i det stora sammanhanget. Inför en koldioxidskatt på bränsle som är lika för alla.

I panelen satt också Mikael Dahlgren, forskningschef på ABB i Sverige. Han blev den förste som pratade sjöfart på årets Transportforum och då specifikt om elektrifieringen av den.
– Resan har pågått länge. Vi har gått från hybridfartyg och el i hamn till batterier som nu används på sträckan Helsingborg/Helsingör. Utmaningen är att klara längre sträckor. För det behöver vi optimera motordriften, förmodligen ställa om till bränsleceller.

Senare på onsdagen var det dags för den första renodlade sjöfartssessionen ”Senaste nytt för klimatsmart sjöfart”. Åhörarna fick först lära sig mer om vad som ligger bakom de initiativ och policys som styr utvecklingen mot en mer hållbar sjöfart och vad de har gemensamt. Därefter pratade Julia Hansson från IVL och Chalmers om vilka bränslen som är mest kostnadseffektiva i en framtid där det ställs krav på minskade utsläpp. I en studie som precis är färdig att publiceras har prestandan hos bränslena vägts mot aktörernas preferenser.
– Förnybar vätgas rankas högst av myndighetspersoner, LNG av industrin, sa Julia Hansson.

Lighthouse förstudie Low Carbon Marine Freight hamnade sedan i fokus. Hulda Winnes (en av medförfattarna) från IVL berättade bland annat att den nuvarande produktionen av biobränslen för transportsektorn ungefär motsvarar 15 procent av sjöfartens behov. Trots att de tekniska lösningarna finns saknas en vilja att betala i branschen. Så vad skulle hända om man lät en liten del av bränslet som används utgörs av biobränsle? Hur skulle en affärsmodell som liknar grön el-konceptet fungera för att snabba på introduktionen av mer klimatneutrala transporter? Slutkunden skulle åtminstone inte märka så stor skillnad.
– I affären skulle priset öka med cirka 1,5 procent, sa Hulda Winnes.

Jo, det handlar förstås om pengar, om att få betalt. Det sade näste talare, Per Tunell från Wallenius. Men för den sakens skull betyder inte det att man inte kan bli hållbar. Redan 2005 började rederiet arbeta för en verklig hållbar utsläppsfri sjöfart.
– IMO har satt som mål att sjöfarten ska vara 70 procent mer energieffektiv 2050. Det är inte tillräckligt. Vi tror snarare på en mer kraftfull ansträngning.

Lösningen stavas sol, vind och biogas, framför allt vind. I december beslutade Trafikverket att tilldela 27 miljoner kronor för utveckling av ett vinddrivet biltransportfartyg under 2019–2022, med Wallenius som projektledare.
– Vi tror vi kan nå en 90 procentig reduktion av utsläppen med hjälp av vingar. Konceptet ska vara färdigt att beställa kring 2021-2022. Vi ska ett sådant här fartyg i vattnet om inte alltför lång tid, sa Per Tunell.

På onsdagseftermiddagen hölls också en session om Energieffektivisering och hållbarhet som också dominerades av tre sjöfartsfrågor. Dessa handlade om transportköparens roll för hållbar och ökad sjöfart, om överflytt av transporter till inre vattenvägar och om konflikten i Göteborgs containerhamn och de konsekvenser den fått för olika svenska aktörer.