Smartare fartyg kräver nya regler

Färre olyckor, större effektivitet och mindre miljöpåverkan. Potentialen hos de allt smartare fartygen som utvecklas är stor, men för att den ska kunna nyttjas fullt ut behövs nya regler. Det visar en ny rapport från Transportstyrelsen.


Under senare tid har olika system inom sjöfarten digitaliserats och blivit alltmer automatiserade – en trend som fört med sig stora fördelar.


– Att automatisera processer på fartyg kan exempelvis bidra till en minskad bränsleåtgång med avancerade, automatiska energisystem och bättre navigerings- och ruttplaneringsverktyg. Allt mer automatiserade processer kan också leda till att sjöfarten skulle kunna konkurrera med andra trafikslag i större utsträckning, säger Henrik Tunfors, ledningsstrateg på Transportstyrelsen i ett pressmeddelande.

Smarta fartyg är ett samlingsbegrepp för flera olika typer av fartyg. Det kan handla om såväl bemannade fartyg med ett automatiserat beslutsstöd som helt fjärrstyrda och obemannade fartyg. I regel är det de sistnämnda – framtidens självkörande fartyg som fått genomslag och synts i media i spektakulära artiklar och inslag. Men vilket rederi är egentligen intresserat av att köra ett fraktfartyg i internationell trafik obemannat?

– Om 40 år så är majoriteten av alla fartyg fortfarande konventionella, sa Christer Lindvall, sjökapten och ledamot i stiftelsen Svensk Sjömanshus i en artikel på Lighthouse hemsida förra året.

Anledningarna är flera. För det första finns varken några ekonomiska incitament eller någon annan drivkraft från rederierna att göra sin flotta autonom och självkörande. Att bygga om 47 000 nya fartyg görs liksom inte i en handvändning, och även om det skulle gå så är det helt enkelt alldeles för dyrt, sa Christer Lindvall.

Juridiken talar inte heller för helt obemannade fartyg, menade han. Stora förändringar krävs i de internationella regelverken, förändringar som sedan måste implementeras i varje lands nationella lagstiftning och ansvarsbestämmelser.

Så inga obemannade fartyg i framtiden alltså? Jodå, även om den stora förändringen sker i beslutstödet för personalen ombord, så såg Christer Lindvall en potential för obemannade fartyg på kortare sträckor på nationell nivå.

Transportstyrelsens rapport Smarta fartyg – En självkörande sjöfartsmarknad utan hinder? gör samma analys. Man skriver att det i branschen i stort råder samstämmighet om att möjligheterna och drivkrafterna för exempelvis självkörande skärgårdsfartyg eller tankfartyg är begränsade och att ”det är mer troligt att autonoma fartyg kommer användas för fasta rutter, framförallt i närtid, till exempel vägfärjetrafik”.

Men precis som Christer Lindvall ser Transportstyrelsen ett stort antal hinder innan självkörande fartyg och obemannade farkoster kan användas i stort. Det handlar om acceptans hos de som ska använda sig av tekniken, om anpassad infrastruktur och tillgång till testmiljöer. Och inte minst om reglerna.

– Framtidens sjöfart kommer kräva en annan kompetens än i dag och att olika delar i infrastrukturen och fartygen kan kommunicera med varandra. Det behövs nya regler som är anpassade till allt mer tekniskt avancerade fartyg. Nu vet vi mer om hur utvecklingen ser ut på sjöfartsmarknaden. Det ger oss goda förutsättningar att arbeta vidare med att möjliggöra införandet av smarta fartyg, säger Henrik Tunfors.

Rapporten föreslår därför att Transportstyrelsen bland annat att ska:

• Fortsätta att aktivt agera och driva svenska ståndpunkter i de internationella organ där myndigheten har möjlighet att påverka framtidens regelverk för sjöfarten.

• Planera för en regelgenomgång av svensk nationell lagstiftning för att undersöka hur framtida reglering av smarta fartyg kan se ut, på både kort och lång sikt.

• Utreda om dagens regelverk kan anpassas till att inkludera obemannade ytfarkoster och, om inte, ta fram förslag på regler.

• Se över möjligheten att genomföra ett policylabb för att, i avvaktan på särskilda regler för smarta fartyg, undersöka lösningar för att möjliggöra användning (inklusive tester) av dessa fartyg.