Nytt labb synkar teknik och regler

Utvecklingen mot framtidens smarta fartyg går snabbt, ja såpass att tekniken lätt kan springa förbi lagar och regler och hamna offside. Därför startas nu ett policylabb för smarta fartyg. Tanken är att det ska mejsla ihop teknik och juridik så snabbt och mjukt som möjligt.


Framtidens smarta fartyg kommer att göra sjöfarten säkrare, mer effektiv och miljövänligare, men för att de ska kunna utvecklas och nyttjas fullt ut behövs nya regler. Så det är väl bara att låta juridiken sköta sitt och skapa dem? Nej, det är inte så enkelt längre. Ju mer komplext samhället blir och desto snabbare teknikutvecklingen går så måste stuprörstänkandet bort. Ett arbetssätt måste till där exempelvis ingenjörer, systemvetare, miljövetare och jurister arbetar tillsammans för att få ett större grepp kring helheten. På så sätt kan utmaningar och möjligheter regler snabbare identifieras fås fram, vilket möjliggör för svenska innovationer att komma ut på marknaden.

– Istället för att låta juridiken bli ett hinder så kan man ta hjälp av den, säger Susanne Stenberg, forskare och rättslig expert på RISE, som leder projektet Policylabb smarta fartyg.

Projektet som pågår i 18 månader tittar närmare på tre olika fall eller case för att nå förståelse om vilka policymässiga utmaningar som finns kring utvecklingen av smarta fartyg. Ett utgår från Färjerederiets upphandling av nya färjor, ett annat Sjöfartsverkets projekt om navigationsstöd från land och ett tredje Saab/Kockums utveckling av datahantering.

– Ansvarsfrågan tror jag är något som kommer att beröra alla tre fallen. En grundprincip är att det alltid ska finnas en fysisk person som är ansvarig och enligt regelverken finns denna uttryckligen eller under förstått om bord. Vad händer då när man har olika typer av stödfunktioner? Hur automatiskt kan det vara utan att ansvaret flyttas? Sådana frågor kommer att vi att få borra i och se närmare på.

Men det kommer också att dyka upp andra. Vilka är svårt att säga på förhand, menar Susanne Stenberg och tar som exempel ett case kring självkörande bussar från Drive Sweden Policy Lab som hon var med och drev förra året.

– Ett företag tänkte ha självkörande bussar i depå. Men vad händer rättsligt då? undrade man. Efter att ha grävt i detta kom vi till den överraskande slutsatsen att bussen inte längre var att betrakta som en buss när den rör sig utan förare i depån. Bussarna är typgodkända för vägtrafik med manuell förare, men i autonomt läge i depån betraktas den som en maskin, som behöver CE-märkas enligt maskindirektivet, säger Susanne Stenberg och tillägger:
– En spaning är att vi kommer få se mer självcertifiering av autonoma fordon i framtiden. Med mer självcertifiering kommer också behovet av standardisering öka, både för processer och produkter. 

Projektet Policylabb smarta fartyg kommer att koppla en referensgrupp till arbetet, samtidigt som också en vidare diskussion behövs. Susanne Stenberg nämner Lighthouse fokusgrupp om smarta fartyg som ett exempel på bredd och kompetens som man gärna tar del av. 
– Det är ett viktigt nätverk att sprida information i, men också för att få input och synpunkter på våra delresultat. Kan vi få del av kunskap härifrån till projektet, exempelvis i referensgruppens arbete, är det mycket värdefullt.

Förutom att säkerställa en laglig produkt- eller tjänsteutveckling i de tre specifika fallen är tanken är att projektet ska generera en, eller kanske flera, generella policymässiga utmaningar som rör utvecklingen av smarta fartyg.

– Det går kanske inte på de 18 månader som vi har på oss, men på sikt hoppas jag att projektet ska leda till ett sätt för branschens parter att arbeta tillsammans också med juridiken i sina utvecklingsprocesser.