Rätt information kan minska olyckor

I takt med att transporterna med farligt gods ökar i världen, ökar också risken för olyckor, framförallt bränder. En ny förstudie inom Trafikverkets branschprogram Hållbar sjöfart, som drivs av Lighthouse, tittar närmare på hur informationshanteringen kan förbättras för att minska olyckorna.


Antalet bränder på fartyg ökar. Under 2019 eldhärjades till exempel flera container- och roro-fartyg, vilket innebar förluster i både gods och människoliv. De flesta bränderna började i lastutrymmen. Exakt varför och hur det gick till i dessa fall är inte belagt, men rapporteringar i samband med äldre olyckor har visat att containrar som varit upphov till bränder har innehållit varor som inte deklarerats på rätt sätt. Det kan bero på slarv och misstag eller i värsta fall på ett medvetet handlande och fuskande.

– Godset går genom flera led och passerar flera olika aktörer. Då är det viktigt att informationen är precis och korrekt, säger Marta Gonzalez-Aregali, forskare på Handelshögskolan vid Göteborgs universitet som leder arbetet med förstudien.

Det är viktigt var i lastutrymmet farligt gods placeras. För att undvika vad forskarna kallar en snöbollseffekt, är det oftast inte lämpligt att låta farligt gods stå längst ner på botten bland containrar. Med batterier kan det vara tvärtom – de ska inte stå i solen.

– En nyckel till att lösa problematiken är att minska pappershanteringen och övergå till ett öppet och transparent IT-system, där koder skannas, och som följer godset genom alla led i transportprocessen. Sådana automatiserings- och digitaliseringsprocesser är relativt enkla att etablera i stora hamnar som i Göteborg, men svårare i mindre där resurserna är begränsade.

Förutom informationshanteringen i sig kommer också studien att gräva i andra frågor som kan påverka; till exempel huruvida och i vilken mån transportkostnader gör det, om någon part tjänar på att gods deklareras felaktigt, och om logistiken för lastning har en inverkan på kostnaden för olika godstyper.

I projektet ingår både litteraturstudier och intervjuer med flera olika aktörer – bland andra APM terminals, Stena Line, Kustbevakningen, Hallands Hamnar, Trelleborgs Hamn och Karlshamns Hamn. Förstudien ska vara klar i april.