Svensk rapport om corona och sjöfart klar på rekordtid

Förra fredagen tog hon sig an uppdraget. I måndags var Marta Gonzalez-Aregall klar med en rapport om hur sjöfarten i Italien och Spanien hanterat coronasituationen – en rapport som Sverige kan dra nytta av.


– Jag hoppas rapporten kan vara en hjälp för Sverige att genomföra åtgärder för att mildra coronavirusets effekt på sjötransporter och för färjetrafik. Färjetrafiken i Italien, Spanien och Sverige har vissa likheter. Även om det är för tidigt att säga något om resultaten, så kan Sverige överväga att använda sig av olika sociala och ekonomiska åtgärder som genomförs i Italien och Spanien, säger Marta Gonzalez-Aregall.

Det var när Trafikverket hörde av sig med en fråga i fredags (20 mars) som Företagsekonomiska institutionen vid Göteborgs univeristet snabbt bestämde sig för att dra nytta av sin kompetens och att man har multinationell personal – något som underlättar den internationella utblicken. Marta Gonzalez-Aregal satte igång direkt och i måndags låg en sjusidig rapport klar – en rapport som visar att det är väldigt svårt att fatta beslut i en situation som hela tiden förändras i takt med att coronaviruskrisen utvecklas.  

– De viktigaste resultaten av studien tyder på att i denna osäkra situation behöver regeringar fatta beslut på ett strategiskt sätt. På kort sikt måste åtgärderna svara på ökad efterfrågan och på att undvika paniklägen. På lång sikt måste åtgärderna dock hantera osäkra omständigheter inom den ekonomiska aktiviteten i branschen.

Vad skulle du säga om strategierna i båda länderna? Vad har de gemensamt? Vad är skillnaden?
– Gemensamt för de båda länderna är att de implementerat olika program för att aktivera och stödja ekonomin. När det gäller transporter har båda regeringarna fokuserat på att säkerställa godstransporter över sina nationella territorier. Samtidigt har man infört begränsningar för passagerare. Dessutom har de båda länderna ett gemensamt mål att utveckla samordnade och flexibla åtgärder på EU-nivå för att garantera fri rörlighet för transportflöden.
– En skillnad just nu är att Italien står inför en allvarlig situation och måste öka sina restriktioner för människors rörelse, vilket kan få en negativ effekt på den industriella aktiviteten.

Är det något i studien som förvånat dig?
– Ja, bristen på samordning och Europeiska kommissionen oförmåga att svara och handla snabbt.

Ser du några likheter eller skillnader med hur vi har hanterat och kan hantera situationen i Sverige hittills jämfört med Italien och Spanien?

– Sverige skulle kunna begränsa passagerartrafiken och låta färjor bara frakta gods, även om denna åtgärd kan vara svår att genomföra i vissa regioner. Sverige skulle också kunna starta upp en expertgrupp bestående av representanter från både näring och regionala myndigheter där gemensamma åtgärder kunde diskuteras för att utveckla ett bättre samarbete mellan logistikaktörer, terminaloperatörer och hamnmyndigheter för att underlätta godstrafik i olika regioner.

Marta Gonzalez-Aregall tycker att Sverige och svensk logistikindustri har en fördel. Även om vi står inför en helt annan situation nu så kan vi dra nytta av de erfarenheter vi har av de logistiska konsekvenser som uppstod i samband med konflikten i Göteborgs hamn 2016.

– Självklart är orsakerna inte jämförbara men åtgärderna och strategierna som infördes mot den osäkra situationen då kan övervägas nu. På sätt kan myndigheter och hamnar säkerställa hamn- och logistikverksamheter samtidigt som logistikföretag har fördelen att kunna implementera de mildringsstrategier man lärde sig och använde sig av under konflikten 2016.

Det finns också vissa skillnader mellan södra Europa och Sverige som kan ge oss fördelar.
När det gäller godstransporter inom landet går en högre andel via godståg i Sverige (30%) än i Italien (13%) och Spanien (6%).
– Det är en faktor som skulle kunna underlätta för transporter av varor i landet.

En annan skillnad är att hamnarna i Sveriges förvaltas kommunalt medan hamnsystemen i både Italien och Spanien är statliga. 

– Det är för tidigt att säga vad det får för konsekvenser, men det svenska systemet skulle kunna underlätta för genomförandet av lokala åtgärder, samtidigt som det kan försvåra samordningen mellan hamnar, myndigheter och andra aktörer, säger Marta Gonzalez-Aregall.