Transportköpare och rederier behöver samverka mer

Trots att det finns en politisk vilja att flytta mer gods från land till sjö prioriteras fortfarande lastbilen. Varför? För att den är flexibel och tillförlitlig? För att det är vad speditörerna erbjuder?  Eller för att politiken inte gör tillräckligt? En forskningsstudie som Trafikverket finansierar ska inte bara ge ny kunskap – den ska också få transportköpare, rederier och speditörer att samverka mer.


Projektet Transportköparens roll för hållbar och ökad sjöfart har pågått ett år. Under den tiden har bland annat fem djupare fallstudier och en workshop med transportköpare, rederier, speditörer och forskare gett en fingervisning om varför inte transportköparna i någon större utsträckning väljer båten framför lastbilen. Linda Styhre, forskare och projektledare på IVL Svenska miljöinstitutet, nämner tre bakomliggande orsaker som man diskuterade på workshopen i slutet av mars.

– En handlar om interna prioriteringar hos transportköparna. Man har helt enkelt inte tid att titta på alternativa lösningar. Även om det finns möjligheter att öka transporter via sjöfart så prioriteras inte det.

En annan orsak är att transportköpare skulle behöva mer kunskap om hur sjöfarten fungerar.
– Det uppfattas som svårare att köpa sjötransporter och att speditörerna inte kommer med tillräckligt skarpa erbjudanden. Även om man efterfrågar så upplever man att det finns en tröghet, säger hon och fortsätter: 
– Speditörer är också ofta organiserade på så vis att man har en avdelning som sysslar enbart med vägtransporter och som transportköpare är det kanske den du har kontakt med. Man kan ju också tänka sig att speditörer kan vara mindre benägna att erbjuda sjötransportlösningar i och med att vissa äger en egen fordonsflotta, men det behöver undersökas vidare.

Den tredje orsaken som lyftes fram på workshopen är att det saknas ett nära samarbete mellan transportköpare, rederier och speditörer.

– Ett närmare samarbete med rederierna skulle förstås öka kunskapen om sjöfarten bland varuägarana. Men många har inte kontakt med rederierna alls. Även om man är en relativt stor varuägare och transportköpare så är man ofta liten spelare för rederierna och det finns ingen speciell relation.

Det behövs någon form av erfarenhetsutbytesplattform, menar Linda Styhre. Det var därför man i projektet, som är ett samarbete mellan IVL Svenska miljöinstitutet, SSPA och Maritimt forum, sammanförde aktörerna på en workshop för att rent konkret få till en förändring.

– Vi arbetar med tillämpad forskning och hoppas att erfarenhetsutbytet ska generera samverkan och ökad överflytt av gods från väg till sjö redan under projektets gång. Maritimt forum är ju med i projektet, och deras roll är bland annat att förmedla och föra ut kunskapen till sina medlemmar.

Men politiken då? Har den verkligen gjort tillräckligt?

– Nej, det är någonting som har framkommit i våra intervjuer med varuägare. De upplever att det finns en politisk vilja men ser samtidigt att vissa beslut som fattas är kontraproduktiva och motverkar en överflytt. Höjda farledsavgifter är till exempel något man nämner, säger Linda Styhre och fortsätter:
– Styrmedel, både som styr mot mer sjöfart men som framför allt styr mot mer hållbara transporter, behövs verkligen. Marknaden fixar inte detta själv. Men styrmedlen behöver vara konsekventa och tydliga. Att ge ett besked om man att man ska satsa på sjöfarten för att sedan göra det dyrare gör det hela lite otydligt.

När man pratar servicekrav är tillförlitlighet och flexibilitet högsta prioritet för transportköparna. Där har lastbilen en fördel.

– Sjöfarten är mer känslig. I synnerhet i vintertid då det kan bli förseningar. Men sjöfarten har också fördelar. Den är ofta billigare, mer energieffektiv och i regel ett bättre alternativ för klimatet.

Kan det vara så att gammal vana hos transportköparna också spelar in?

– Det är precis så. Varför ska man byta en lösning som alltid har funkat? Det är inget man prioriterar. Man kör på i gamla hjulspår och har sina etablerade kontakter.

En slutrapport för projektet ska vara klar i augusti