Coronakrisen har fått sjöfarten att synas

Varsel, nedlagda linjer, krav på åtgärder för att hålla trafiken vid liv. Coronakrisens negativa följder har plötsligt gett sjöfarten en större plats i dagspress. Kan det vändas till något positivt?


Drygt 200 artiklar under mars månad jämfört med knappt 50 under februari. Det blev resultatet när vi på Lighthouse gick in i vårt verktyg för omvärldsbevakning och räknade de två senaste månadens artiklar i svenska dagstidningar som berör sjöfart.  Det handlar förstås inte om någon vetenskaplig undersökning (proceduren tog någon timma) men ändå – en ökning på 300 procent säger ändå något. Framför allt ökade dagspressens bevakning av sjöfarten efter att krisen intensifierats under andra halvan av mars.

Kan detta få någon betydelse för sjöfarten som annars, enligt många, syns för dåligt? Kan den ökade exponeringen, mitt i all bedrövelse, skapa någon form av möjlighetens fönster för att medvetandegöra sjöfartens betydelse bland allmänheten?

– Ja, sjöfartens betydelse för att Sverige ska fungera blir väldigt tydlig nu och förhoppnings förstår man att den även är viktig framöver när vi inte har en pandemi. Därför måste sjöfarten ges möjligheter att bli den där hållbara verksamheten som passar in i ett framtida samhälle, säger Åsa Burman, Lighthouse verksamhetschef.

Rikard Engström, vd för Svensk sjöfart och medlem i Lighthouse styrelse, tror också att den ökade exponeringen kan bli en ögonöppnare för allmänheten.

– Fast det man fått upp ögonen för nu är nog mest kring hur passagerartrafiken drabbats. Men att inte kunna ta färjan till semestermålet eller dansa på en kvällskryss är ju inte det viktigaste, utan det handlar ju om hur vi ska varuförsörja Sverige. Och det är vad vi trycker på när vi är i media nu, säger han.

Folk kanske börjar ana att det där med sjöfart är viktigt, men framöver kan ögonöppnaren bli ännu större.

– Risken är att tankredarna inte får in ny personal när den nuvarande besättningen, som ofta är från Filippinerna, går av sitt skift om några veckor. Då kanske stora delar av tankflottan måste ligga still, vilket medför att det blir dags att stortanka bilen. Och skulle färjetrafiken sluta köra gods blir det förstås också väldigt dramatiskt.

Rikard Engström tycker även att politiken i Sverige inte riktigt förstått allvaret – åtminstone har man inte gjort tillräckligt.

– Det har man förstått i Finland. Där har man gått in med transportstöd och 45 miljoner euro till färjorna och i nästa vecka kommer man förmodligen att avskaffa farledsavgifterna för hela 2020.

– När vi i Sverige så småningom analyserar vad som fungerade och inte under krisen tror jag man kommer fram till att transportsektorn i stort är något som måste värnas, och då inte bara under kristid. Jag tror inte bara folk har tagit sjöfarten för given, utan hela produktions- och logistiksystemet. Det ska bara fungera – det har ju alltid gjort det. Så bortskämda är vi, säger Rikard Engström som är övertygad om att det också blir ett ökat fokus på sjöfart framöver.

Tommy Hertzberg, forsknings och affärsutvecklare på RISE, tror också att coronakrisen sätter fingret på hur känsligt Sverige är när försörjningssystemet börjar svaja.
– Inte för att vi ska prostituera på kriseländet, men här kan vi passa på att lyfta fram fakta. Som att 95 procent av allt gods som kommer till Sverige går via sjöfart och hamnar. Vi kan också tala om utflaggade fartyg, en handelsflotta som inte är så stor och sådana saker.

– Om det nu finns ett större intresse i dagspress kan det vara ett gyllene tillfälle att formulera sig, lyfta siffror och förklara sjöfartens betydelse i en kris som den här. Vad finns det för hotbilder? Möjligheter? Vad kan sjöfarten hjälpa till med? Man behöver inte skrämmas utan titta på lösningar. Det skulle vara ett bra sätt att synliggöra sjöfarten på.