Hamnen - en aktör med miljontals arbetstillfällen

Alla borde sätta sig ner och studera hamnen, det menade EU-parlamentarikern Christoffer Fjellner, som var talare på Stora Hamndagen.

- Vi är beroende av hamnar, kanske mer i Sverige än i många andra länder. I Europa är 1,5 miljoner arbetstillfällen direkt kopplade till hamnar. För att få fortsatt tillväxt bör vi använda hamnarna mer, säger Christoffer Fjellner.

Hur flera länder i Europa lyckats som sjöfartsnation är något som fascinerat Christoffer Fjellner, som menade att tonnageskatten har stor påverkan.

- Det får ej förbli sant att Sverige är en handelsnation men inte en sjöfartsnation. Vi bråkar för lite om hamnar och sjöfart. Exempelvis ses inte trafikavgifter som ”high politics”. Det borde vara mer konflikt för att öka intresset, enligt Christoffer Fjellner.

Christoffer Fjellner har arbetat mycket med handelsfrågor och miljöfrågor och därför intresserat sig för sjöfart då han där sett en tydlig koppling.

- Sjöfarten bör fundera på handelspolitiken och handelsfrågor, men även miljöfrågor. Ett NOx-direktiv kommer med allra största sannolikhet komma, frågan är bara när och hur, säger Christoffer Fjellner.

På Stora Hamndagen lyftes inte bara frågan om hamnens betydelse för Europa, utan även frågor såsom Trafikverkets nationella plan, inlandssjöfart och farledsavgifter.

Enligt Lena Erixon, generaldirektör på Trafikverket, har hamnar och sjöfart en stor kapacitetspotential. Trafikverket har under hösten lämnat inriktningsförslag till infrastrukturpropositionen som sedan ska leda till nationella åtgärdsplaner. Inriktningsunderlaget ska omfatta analyser av vad man ska göra med redan beslutad politik, vad som kan ske med aviserade åtgärder och vad som kan ske med ytterligare styrmedel och åtgärder för att på ett kostnadseffektivt sätt minska transportsystemets utsläpp av växthusgaser.

När det gäller byggande och underhåll är Trafikverket starkt knutet till väg och järnväg men har också åtgärder kopplade till hamnar såsom muddring av farleder.

Lena Erixon berättade om flera utmaningar som kommer bli viktiga i framtiden.

- Vi är beroende av import och export för vår välfärd. För att få ett robust system krävs åtgärder och prioriteringar. Ex. vägnätet behöver mer resurser för att säkerhetsställa det vi har. Annars tappar vi våra funktioner. Effektiva och pålitliga logistiska flöden krävs och då tittar vi på sjöfarten. Infrastrukturen måste också klimatsäkerhetsställas, säger Lena Erixon.

- Vi tror på ny teknik. Vi vill vara med och driva demonstratorer och se vad det får för effekter. Det offentliga och industrier är duktiga på att samarbeta i Sverige och det vill vi vara med och bygga vidare på, säger Lena Erixon.

- Minska klimatutsläppen är kanske en av våra största utmaningar och kräver styrmedel. Tittar man på sjöfarten ser man en stor potential och förutsättningar för minskade klimatutsläpp. Vad gäller de nationella transporterna vill man utnyttja sjöfarten mer då det börjar bli väldigt trångt på land. Det finns dock hinder för ökad användning av sjöfart såsom konkurrensytor mellan trafikslag, låg frekvens och vanor och traditioner. Man måste titta på styrmedelsdelen men också på demonstratorer som man skulle kunna pröva, säger Lena Erixon.

Johan Axiö från Sjöfartsverket, som varit med och genomfört en studie om inlandssjöfart, menade att produkter som skulle kunna transporteras med inlandssjöfart är exempelvis flytande bränslen, återvinningsmaterial och bygglogistik.

- Samhällsekonomiskt skulle det bli mycket billigare att använda inlandssjöfart för transporter då utsläppen minskar. Enligt studien skulle samhället tjäna ca. 40 MSEK per år och då har man inte tagit med trängseleffekter. Gör man det skulle samhället kunna tjäna ytterligare 20 MSEK. Studien är en förstudie och det finns många andra frågor att besvara om teknik, affärsmodeller osv, säger Johan Axiö.

Ann-Catrine Zetterdahl, generaldirektör på Sjöfartsverket informerade om det nya förslaget på farledsavgifter (som finns att läsa här) och att man önskar remissvar på förslaget så snart som möjligt. Modellen bygger på att man tar betalt för både passagerare och gods. Förslaget går ut på att man har farledsavgift som består av tre delar: godsavgift, anlöpsavgift och passageraravgift. I förslaget kommer man fortsätta med rörlig lotsavgift och startavgift. En beredskapsavgift kommer att läggas till.

- Beredskapsavgiften tillkommer för att beredskapen måste finans där 24/7. Det finns en fast kostnad som inte går att koppla bort, säger Ann-Catrine Zetterdahl.

Enligt Jaak Meri, chef för samhällsavdelningen på Sjöfartsverket vill Sjöfartsverket med hjälp av ekonomiska styrmedel reducera miljöfarliga ämnen såsom Nox, Cox, partiklar, gråvatten, buller, metan, NMVOC, miljöfarliga ämnen ombord och svartvatten.

Bland annat Stockholms hamnar, Trelleborgs hamn och Wallhamn var kritiska till delar av förslaget och Stockholms hamnar menade att kryssningstrafiken kommer att påverkas allvarligt om förslaget realiseras. Wallhamn menade att förslaget genom att klumpa ihop trailerRoRo och overseasRoRO inte ser konsekvenserna för de olika segmenten.

Text och foto: Carolina Kihlström