Det behövs ett ökat fokus på de sociala dimensionerna

Vad lägger vi i begreppet hållbar sjöfart? Mest miljö- och klimataspekter, tror Cecilia Österman, forskare vid Linnéuniversitet. Därför arbetar hon med en kartläggning om hur man jobbar med de sociala hållbarhetsdimensionerna inom svensk sjöfart.

 

– Det har blivit ett ökat fokus på hållbarhetsfrågor inom sjöfarten de senaste åren. Det är förstås är positivt, men det är sällan man definierar vad man menar med hållbarhet. Oftast används det nästan som ett utfyllnadsbegrepp, och där man implicit menar fokus på miljömässig och ekologisk hållbarhet, säger Cecilia Österman.

”Här har vi en ny skrovform eller ett nytt fossilfritt bränsle som ger en bättre hållbarhet”. Det är så hon tycker det brukar låta på seminarier och konferenser. Och det är förstås toppen. Men det blir lite skevt, för saker hänger ihop. 

– Drar du i ena änden av snöret så händer det något i den andra. Inför man nya typer av bränslen och ny teknologi på fartyget så kommer det att påverka arbetslivet, arbetsmiljön – förhållanden som kan påverka både hälsa och prestanda.

Cecilia Österman, som säger sig ha ett utpräglat systemperspektiv, tycker att halten av den sociala dimensionen i hållbarhetsdebatten är lite väl låg. Men varför gnälla? Bättre göra något. När möjligheten dök upp att leda en förstudie inom ramen för Trafikverkets branschprogram Hållbar sjöfart som Lighthouse driver tog hon den. 

– Under ett halvår ska vi göra en initial kartläggning av hur man jobbar med de sociala dimensionerna inom sjöfarten. Förstudien adresserar IMO:s arbete för att implementera och genomföra Agenda 2030 för hållbar utveckling. Bland de 17 målen har vi valt ut de som rör den sociala dimensionen samt ett antal delmål som vi tycker kopplar till sjöfarten.

Förstudien består av tre delar. En enkätstudie fokuserar på vad folk i branschen och studenter på landets sjöfartsutbildningar tycker om de sociala hållbarhetsmålen – är det viktiga på ett personligt plan? För sjöfarten? 

– Vi frågar både studenter i årkurs 1 och i årkurs 4. Den. De senare får också svara på om de tycker sociala hållbarhetsaspekteran har adresserats i utbildningen. Min kollega Mia Enander Lanner som är expert på affärsnyttan av social hållbarhet gör också djupintervjuer med representanter från företag i branschen, vilket ger oss lite mer ingående information än enkätsvaren.

Den tredje delen av förstudien går igenom lärandemålen i sjöfartsutbildningarnas kursplaner för att se hur väl de relaterar till de sociala hållbarhetsmålen.
– Johan Hartler på Chalmers, sjökaptensstudenten Roger Francsics på Linnéuniveristtet och jag håller på med detta. Vi sitter just nu med varsitt gigantiskt excel-blad som ska sammanställas.

Framåt november beräknas förstudien vara klar.  Då kommer dess resultat att publiceras här på Lighthouse hemsida.