Samarbete och innovativa system leder till ökad intermodalitet

Samarbete, innovativa system och delade resurser kan leda till ett bättre utnyttjande av närsjöfart och leda till ökad intermodalitet. Det visar en studie av Stora Ensos och Svenska Orient Liniens samarbete. Studien, som presenterades på en konferens ei Mombasa nyligen, har genomförts av Johan Woxenius, Zeeshan Raza och Lighthouse postdoktor Anastasia Christodoulou, samtliga verksamma vid Handelshögskolan i Göteborg.

Cirka 90% av skogsindustrikoncernen Stora Ensos transportarbete sker med sjöfart och företaget har utvecklat ett unikt intermodalt transportsystem baserat på en egen lastenhet, SECU (Stora Enso Cargo Unit). En SECU liknar en standard 40-fots container men i större dimensioner och kan lasta 80 ton vilket gör att transport- och lagerkostnader blir lägre.

För att möta transportbehoven byggde Stora Enso upp sitt eget närsjöfartsnätverk. 2009 outsourcades verksamheten och sedan 2015 samarbetar Stora Enso och Svenska Orient Linien, SOL, kring såväl fartygsoperationen som med att sälja ledigt fraktutrymme till externa kunder. För sträckan Göteborg – Zebrügge är nyttjandegraden 95% i båda riktningarna tack vare stor flexibilitet i verksamheten och att den slutliga lastplanen fastställs så sent som en halvtimme före fartygens avgång. En hel del SECUs är dock tomma i nordgående riktning.

Intäkter för alla parter
Rederier och befraktare har mycket att vinna på samarbete och delad planering med andra aktörer i transportkedjan, skriver författarna. Intermodal integration mellan olika trafikslag eller strategiskt samarbete mellan varuägare, rederier och speditörer kan öka effektiviteten, minska ledtider, utsläpp och kostnader och generera intäkter för alla medverkande parter. Stora befraktare, särskilt inom skogsindustrin, kan vinna på att ompröva sina logistik- och förvaltningsstrategier och dra nytta av att bygga sitt eget unika transportnät liknande Stora Ensos modell.

I konferensbidraget föreslår författarna att beslutfattare, för att nå en bättre integration av närsjöfart i intermodala transportkedjor, bör utarbeta en politik som tar hänsyn till befraktarnas behov och att politiken uppmuntrar till innovationer inom sektorn eftersom innovationer kan leda till att minska onödiga kostnader.

Höga avgifter ett hinder
Hamnkostnader ses som ett av de största hindren för att utveckla roro-sjöfarten i den intermodala transportkedjan. För Stora Enso står hamn- och hanteringsavgifter för nästan 60% av de totala transportkostnaderna. Lägre avgifter skulle leda till att intermodala roro-tjänster blir mer konkurrenskraftig gentemot transporter på enbart väg.

För att uppmuntra användningen av intermodala transporter behöver alla intressenter i transportkedjan frångå slentrianmässigt beteende, detta eftersom miljömässig hållbarhet inte bara är beroende av teknologisk förändring utan också av beteendeförändringar.

För mer detaljer om artikeln, läs här:
https://gup.ub.gu.se/publication/270865

För att ta del av konferensbidraget i fulltext, kontakta Johan Woxenius (johan.woxenius [at] gu.se)

Vill du veta mer?

Johan Woxenius

Phone: +46(0)31-786 14 53
johan.woxenius [at] gu.se