Båtfaktorn i centrum på seminarium

Transportköpare prioriterar fortfarande lastbilen. Kollektivtrafiken buss och andra färdmedel på land. Hur ska vi få fler folk och transporter att åka på vatten? Jo, bland annat med hjälp av ”båtfaktorn”.


När det gäller export och import används vattnet väl. 70-80 procent av transporterna in och ut från Sverige går på sjön. Siffrorna för inlandstransporter är inte lika imponerande. Bara 3-5 procent av transporterna färdas på vatten. Det konstaterade Carola Alzén från Mälarhamnar när hon presenterade ”Mälaren som den nya motorvägen” för de runt hundra personer som deltog i Lighthouse och SSPA:s seminarium om inlands och kustsjöfart i Göteborg på tisdagen.

– 70 procent av den svenska befolkningen bor inom fem mil från kusten. Vi har en lång kustlinje och möjligheterna är stora. Sjöfartslederna finns här för att användas. Vi måste bara övertyga våra kunder om det.

Seminariet var uppdelat i tre teman – ett kring hamnars och regioners perspektiv, ett kring logistiska lösningar och ett om vattenvägar i urbana miljöer. Presentationerna och diskussionerna kring alla teman hade en sak gemensamt – hur ska vi övertyga andra om att vattenvägen är grejen?

Jan Snoeij från Holländska företaget 4Shpping som skapat en öppen marknadsplats för transportköpare, speditörer och rederier – ett smart bokningssystem där till exempel tids- pris- och klimatjämförelser på olika transportalternativ jämförs – berättade att man arbetat mycket mot myndigheter, regioner, transportköpare och företag för att stimulera och realisera ett skifte.

– Den stora utmaningen har varit att bryta upp de personliga relationerna mellan speditörer och transportköpare och få alla att arbeta tillsammans, sa han under en paneldiskussion kring logistiska lösningar.

På samma fråga svarade Danny Van Rijkel, logistikutvecklare i regionen Oost Vlanderen, Belgien, att departement och myndigheter i Sverige först och främst måste rekrytera mer folk från industrin.

– Det måste skapas en förståelse för vad rederier har att konfronteras med. Det är inte bara att bli miljövänlig, du måste alltid fokusera på kostnaderna.

Men allt handlar inte om kostnader. Sjöfarten har också andra fördelar, till exempel ”båtfaktorn”, berättade Karl Garme från KTH när han pratade möjligheter för mer kollektivtrafik på vatten. En studie som gjorts inom Lighthouse Postdoktorprogram kring resvanor på färjor visade till exempel att miljön och atmosfären ombord gjorde resan attraktiv. Förutom att läsa mail var den vanligaste aktiviteten att prata med andra resenärer, något som skiljer sig från andra transportmedel. Många passagerare uppgav också att dom uppskattade utsikten från färjan.

– Det här är förstås en kuriositet, men detta är ändå intressant och något som borde tas tillvara på.

Tre teman. 12 presentationer. Pia Berglund, nationell samordnare för inrikes sjöfart, fick uppgiften att summera dagen. Inte helt lätt.
– Vi har rört oss från norra Sverige ner till Norrköping och sen till Nederländerna och Belgien och tillbaka till Göteborg och Stockholm. Vi har berört allt från sopor till skogsprodukter. Men det är så det är med sjöfart.

Tyvärr känner inte många till hur den fungerar. Och folk är rädda för det okända. Här kan vi också ta hjälp av båtfaktorn för att få till förändring, sa Pia Berglund lite halvt på skämt inann hon avslutade.
– Jag är optimistisk. Det finns en vilja, både här och hos politikerna i Stockholm. Folk börjar hänga på båtwiben.