Så ska den psykiska ohälsan förebyggas

Deprimerade sjömän har i alla tider gått under radarn. Men när sjöfarten nu också implementerar Arbetsmiljöverkets föreskrifter om organisatorisk och social arbetsmiljö finns ingen återvändo. Den psykiska ohälsan inom sjöfarten och dess orsaker måste synliggöras, kartläggas och framför allt – förebyggas.


”Jag sitter här med en patient som vill ha ett förnyat certifikat för inre sjöfart. Hen ser och hör alldeles utmärkt och uppfyller därmed kraven, men i övrigt är inte hälsan bra. Hur länge ska det skrivas ut certifikat till personer som inte borde få deltaga i det tunga arbetet ombord. Personen har dessutom en central roll i fartygets säkerhetshetsorganisation.”

Efter att Transportstyrelsen fått många samtal från oroliga läkare bestämde man sig för fem år sedan att undersöka möjligheten till att utöka hälsokontrollerna för certifikaten "inre fart" och "fiskare". Man gav uppdraget till Joakim Dahlman och en forskargrupp på Chalmers att kartlägga vilka typer av sjukdomstyper som var mest förekommande bland sjömän och vilka erfarenheter de så kallade sjömansläkarna hade.

– Vi gjorde en stor registerstudie där vi lyfte personer med certifikaten ”inre fart” och ”fiskare” ur sjöfartsregistret och körde dem mot Socialstyrelsens olika sjukdoms- cancer- och mortalitetsregister. När vi fick tillbaka siffrorna från Socialstyrelsen så visade det sig att den näst vanligaste orsaken till sjukskrivning i gruppen var psykisk ohälsa, säger Joakim Dahlman.

Det var en stor överraskning. Att folk sökte vård i så stor omfattning för depression, stress, utmattning etc, var inget man hade räknat med.

– Men vi hade inte tid att fördjupa oss mer i det inom ramen för studien som syftade till att ta fram rekommendationer för hur man ska utöka hälsokontrollen. Det enda vi kunde göra vara att föreslå att man bör väga in en psykologisk bedömning också i likhet med det som redan finns i flera av våra grannländer.

Fem år senare har dock chansen att ta det hela vidare uppstått. Inom ramen för Trafikverkets branschprogram Hållbar sjöfart som Lighthouse driver arbetar VTI genom Joakim Dahlman och hans kollega Gabriella Eriksson med en förstudie där en ny fördjupad och mer omfattande registerstudie genomförs.  Data samlas även in från rederier, företagshälsovård och myndigheter. Tanken är att man ska utreda omfattningen av och orsaker till psykisk ohälsa inom en större del av den svenska sjöfarten. I Studien samarbetar man även med Chalmers och har medfinansiering från Stiftelsen Sveriges Sjömanshus.

– Vi har en hypotes om att det kanske inte ser lika allvarligt ut överallt, men att det också finns en relativt hög representation av psykisk ohälsa bland andra certifikat, fartområden och yrkeskategorier. Sjuktalen är relativt och historiskt höga inom sjöfarten, säger Joakim Dahlman.

Men en sjöman som mår skit klagar inte. En håller det för sig själv. Behöver man uppsöka sjukvården görs det på fritiden så att det inte märks på jobbet. Tystnadskulturen gör sjöfarten till en av den psykiska ohälsans blinda fläckar.
– Jag har en misstanke om att problemet inte är mindre hos dem som går långa trader till sjöss och det kommer säkert skilja sig mellan yrkesgrupperna ombord.

Studien är också knuten till Arbetsmiljölagens tillägg (AFS 2015:4) som reglerar den psykosociala arbetsmiljön och som sjöfarten implementerar först nu, drygt tre år efter att den trädde i kraft.
– Det innebär att sjöfarten nu måste ha en helt annan organisation för hantering och framförallt förebyggande av psykisk ohälsa. Därför är det intressant att göra denna studie nu när det förhoppningsvis kommer att hända något.

Förstudien är bara början. Parallellt övergår arbetet i ett tre år långt forskningsprojekt där sjukskrivningstalen och den psykiska ohälsan inom sjöfarten undersöks över tid – något man precis tilldelats pengar av Trafikverket för.

– Genom detta får vi chansen att vid slutet av 2021 genomföra ytterligare en större registerstudie där vi kan helst vill se att sjuktalen minskar som ett resultat av de insatser vi hoppas se inom branschen.

Vad finns det då för utmaningar med ett sådant här projekt? Forskningen i sig är nog inga problem att genomföra, tror Joakim Dahlman – utmaningen handlar om att få rederierna att arbeta på ett förebyggande sätt, att förändra den kultur som finns och framförallt att det får genomslag i verksamheten ombord.
– Just därför är det bra att vi har tre år på oss att studera hur man arbetar med att implementera de här bitarna i sjöfarten.

Så hur har branschen reagerat på forskningen?
– Positivt. Jag har inte stött på någon som varit negativ vare sig när vi gjorde den förra studien 2014-2015 eller nu. Det är snarare så att man är tacksam att vi belyser de här frågorna. Det finns en helt annan vilja i sjöfarten att ta hand om problemen nu och att erbjuda en god psykosocial arbetsmiljö ger konkurrensfördelar om jobben, säger Joakim Dahlman.

 

Fler artiklar om projekt i Trafikverkets branschprogram Hållbar sjöfart
Bättre hamnstatskontroller skulle kunna gynna miljön
Rena skrov vinner i längden
I hamnen ekar undervattensbullret
Fossilfria färjor i stan – en självklarhet men ändå inte
Det behövs ett ökat fokus på de sociala dimensionerna
Vad är det för likhet mellan en tyngdlyftare och ett fartyg?