Det är skillnad på sjöfart och sjöfart

Två bilder. Den ena av ett antal rederier som ligger i framkant och satsar på miljö och hållbarhetsarbete. Det är den vi i ”branschen” ser och förmedlar. Sen har vi den andra, en annan sida av verkligheten. När ett kompetenslyft nu ska till för att möta behovet av en miljömässigt hållbar sjöfart gäller det att få med den också.


 

– Vi intervjuar studenter på sjökaptens- och sjöingenjörsprogrammen som gjort praktik på svenskflaggade fartyg. De berättar skräckhistorier om vad som händer. Över hälften har varit med om oljeutsläpp eller att man slängt sopor, plast och andra saker överbord och så vidare. Det är ingen som pratar om det högt, säger Kjell Larsson, professor i sjöfartsvetenskap och medlem i Lighthouse programkommitté.

På sjöfartens konferenser och i branschtidningar lyfts ofta de goda exemplen fram, menar Kjell Larsson – de svenska rederier som tagit sitt ansvar och som tillhör den absoluta världseliten i arbetet mot en hållbar sjöfart presenterar sina senaste rön och landvinningar och försöker inspirera andra.

– De kanske representerar 50-100 fartyg totalt. Men sen har vi 8 000 andra som var i Östersjön och vattnen runt Sverige förra året. Och vi har fler än tre gånger så många fartyg från grå- och svartlistade länder än vi har svenskflaggade i vårt närområde. Cirka 800 oljeutsläpp i svenska vatten har även bekräftats av Kustbevakningen under de senaste fem åren. Det finns en skillnad på den fina bilden och vad som sker i verkligheten ute till havs, säger Kjell Larsson och fortsätter:

– Så hur kommer vi åt den problematiken? Jo, det behövs förstås regelverk, men det är inte tillräckligt. För att få en sjöingenjör att skruva lite extra på reglaget för att optimera systemet, något som inte behövs för regelverket utan som görs för att man vill skydda miljön, då måste personen ifråga ha kunskap om att åtgärden faktiskt gör nytta för miljön. Med kunskap förändras attityder.

Kjell Larsson tror att det finns rederier och andra inom sjöfartsbranschen som faktiskt vill bli bättre, som vill skydda miljön, men som inte riktigt haft möjlighet, tid och kunskap att ligga i framkant på hållbarhetfronten. Denna grupp är speciellt viktigt att nå med ny kunskap och tanken är att förstudien Utbildning för en miljömässigt hållbar sjöfart ska skapa förutsättningar för detta. Kjell Larsson och Kent Salo leder projektet som befinner sig i uppstartsfasen och som görs inom ramen för Trafikverkets branschprogram Hållbar sjöfart.

– Det är egentligen inte en förstudie i vanlig bemärkelse. Den ska inte leda till ett forskningsprojekt, utan vi ska inventera och föreslå nya typer av utbildningar. Den bakomliggande tanken är att mer kunskap förändrar attityder och att detta i sin tur ska leda till förändringar på bred front.

Syftet är att utreda hur nuvarande grundläggande sjöfartsutbildningar och påbyggnads- och fortbildningskurser kan förändras – vilka behov av utbildningsinsatser finns?

– Det är väldigt hands on. Steg ett är att inventera vilka utbildningar som finns. Sedan gör vi intervjuer med representanter för myndigheter och industri. Vilka behov ser de? Hur utbildar de sig idag? Är det genom universitetskurser eller det genom interna utbildningar och så vidare.

Att ytterligare miljösatsningar främst ska göras på universitetens grundutbildningar är inte självklart. De är väldigt hårt styrda av STCW-konventionen (det internationella regelverk som styr utbildning av sjöpersonal) och utrymmet för förändring är inte stort, förklarar Kjell Larsson.

– Men det finns ju fortbildningskurser och uppdragsutbildningskurser. Och det kan vara andra aktörer som ger kurser, eller utbyte av information. Det kan röra studiebesök eller nätverkande. Vi är öppna för annat än akademiska kurser. Är näringen intresserad av att skicka sina anställda på en tre veckors kurs på ett universitet eller vill man ha en tredagars-kurs som man betalar för?

Till våren ska förstudien (som är ett samarbete mellan Linnéuniversitetet, Chalmers, RISE, VTI, Stiftelsen Sveriges Sjömanshus och Svenska Sjöfart) vara klar.
När kan man förvänta sig att det finns utbildningar som paketerats med miljömässiga kunskapsverktyg?

– Tanken är att detta ska vara konkret. Får vi bara reda på vad som efterfrågas så borde tidsspannet till att sådana kurser kan erbjudas inte vara så långt. Det här projektet handlar om vad vi i närtid kan förändra, säger Kjell Larsson.