VR till sjöss – ny Lighthouseförstudie

Det är svårt att öva på olyckor. Dessutom farligt. Men i en virtuell värld kan till exempel bränder släckas och livbåtar sättas i sjön riskfritt och övas på om och om igen tills allt sitter i ryggmärgen.
En ny förstudie från Lighthouse visar att VR-miljöer har stor potential som komplement till dagens säkerhetsträning.

Sedan VR-tekniken dök upp har den varit starkt associerad med spelindustrin, men numer utvecklas också applikationer där industrin drar nytta av den närvaro och det engagemang som den skapar. Inom sjöfarten skulle en virtuell värld kunna bidra till säkrare räddningsinsatser. Frågan är bara om och hur? Det är just vad Lighthouse förstudie ”VR till Sjöss” som genomförts av forskare på RISE, Chalmers och Linnéuniversitetet (alla medlemmar i Lighthouse) undersöker.

Studien har delats upp i tre delar; en litteraturstudie över befintliga användningsområden, tre workshops samt en konceptualiseringsfas där speciellt intressanta användningsområden valdes ut.

Litteraturstudien visar bland annat att det finns en brist på forskning som undersöker både träningsmetodik och effekter av ny teknik för säkerhetsträning, speciellt med fokus på brandförlopp, rökutveckling och dynamiska scenarier. Det behövs fler studier, inte minst för att teknikens potential är hög.
Flera fördelar identifieras såsom att:
• En visuell och interaktiv läroprocess blir mer tilltalande och engagerande än traditionella utlärningsmetoder.
• Man kan riskfritt bekanta sig med besvärliga och komplexa situationer.
• Det ger ekonomiska besparingar. Kostnaderna för omfattande övningstillfällen i verklig miljö är ofta mycket höga. VR-tekniken spås efterhand bli billigare och tillåter dessutom mängdträning.
• Övningar kan göras på distans. Arbetstagare eller elever behöver inte befinna sig på den faktiska plattformen. 

Förstudiens tre olika workshop-tillfällen, varav två genomfördes tillsammans med studenter och lärare inom svenska sjöbefälsutbildningar och en gemensamt med ett speldesignföretag som arbetar med VR-lösningar, bekräftar VR-teknikens potential. Den skulle till exempel kunna utöka möjligheten att utforska incidenter och nödsituationer ombord från olika perspektiv i en säker miljö och möjliggöra träning på distans för både aktiva sjöbefäl och sjöbefälsstudenter. Däremot betonade deltagarna att VR-tekniken inte kommer kunna ersätta några moment utan snarare bör ses som ett komplement till dagens säkerhetsträning.

Bland allt positivt framkom även kritiska aspekter som bör utforskas mer innan säkerhetsträningen digitaliseras. Ett tydligt exempel är helt enkelt den kunskapsbrist som råder inom området. Hur fungerar VR pedagogiskt och hur effektivt är det som utbildningsinstrument? Kan det skapa falsk trygghet och övertro på att man kan hantera situationer? Hur kontrollerar man att utbildningen levererar det som krävs? Blir träningen mer ”lek och spel” vilket bidrar till att man missar verklighetsuppfattningen? Vad händer om tekniken strular?

Fördelarna väger dock över. I studiens konceptualiseringsfas konstateras att VR-teknik har stor potential att bidra med ett interaktivt lärande inom sjösäkerhetsutbildning. Två tematiska områden ses som speciellt intressanta och väljs ut för att utveckla en möjlig VR-prototyp; brand ombord och evakuering av fartyg. Dessa är också föremål för den projektansökan som förstudien genererat.