Sjöfarten krisar i det tysta

Sjöfarten är en av de branscher som drabbats hårdast av coronapandemin. Men omvärlden blundar. Under november och december har sjöfarten knappt fått något utrymme i svensk dagspress.


20 miljoner färre passagerare jämfört med förra året. Tusentals sjömän varslade eller arbetslösa. Den svenska sjöfarten, i synnerhet färjetrafiken, går just nu genom den värsta krisen någonsin.  Men det märks inte mycket av. Under november och hittills i december har det totalt publicerats 44 artiklar som berör sjöfart i svensk dagspress – detta enligt vårt verktyg för omvärldsbevakning. Och av dessa 44 är det bara någon enstaka som belyser krisen som branschen befinner sig i.

Annat var det i mars när corona-restriktionernas effekter började göra sig gällande. Närmare 200 artiklar hade feta rubriker i stil med ”AKUT KRIS FÖR SJÖFARTEN” – sjöfartens närvaro i dagspressen hade plötsligt med ökat 300 procent! Men redan i april var det över. ”Kris as usual” har inte direkt något nyhetsvärde. Sedan dess har den poppat upp lite då och då – när Tallink Silja varslade samtliga 500 ombordanställda i oktober skrevs det givetvis en del, men inte lika mycket när varslet drogs tillbaka ett par veckor senare efter att regeringen förlängt stödet för korttidspermitteringar.

Av de 44 artiklarna publicerades 40 i november och 4 i december. Lite skralt kan tyckas med tanke på att en av dem inleds med orden: ”Sverige är en sjöfartsnation. Med en av Europas längsta kuster och ca 150 hamnar finns goda förutsättningar för effektiva, hållbara och säkra sjötransporter.” Raderna är skrivna av Katarina Norén, generaldirektör på Sjöfartsverket. Hennes debattartikel ”Ingen platsbrist på sjön” fick hela 12 av publiceringar i olika dagstidningar i november. Lika många hade nyheten om Viking Grace grundstötning i slutet av månaden.