Sjöfarten viktig del när konsumtionens klimatpåverkan ska minskas

Regeringen har gett Miljömålsberedningen i tilläggsuppdrag att föreslå en samlad strategi för att minska Sveriges klimatpåverkan från konsumtion. Uppdraget, som ska vara klart i januari 2022, ska bland annat genomföra en bred analys av- och möjliggöra etappmål för sjöfartens klimatpåverkan.


Svenskars konsumtion leder till omfattande utsläpp, inte bara Sverige utan även i andra länder. Vår konsumtion orsakar ungefär nio ton växthusgasutsläpp per person och år. De mesta av dessa utsläpp, närmare sex ton, sker utomlands. Om vi ska klara Parisavtalets 1,5-gradersmål, behöver vi på global nivå senast 2050 komma ner under ett ton.

Och visst, våra konsumtionsbaserade utsläpp har minskat med 30 procent de senaste två decennierna. I Sverige vill säga. Utomlands är vi sämre. Där har svenskarnas utsläpp ökat med 50 procent under samma tid.

Det är mot den bakgrunden som regeringen gett Miljömålsberedningen ett tilläggsuppdrag att föreslå en samlad strategi för att minska Sveriges klimatpåverkan från konsumtion. Här ingår breda analyser av både flygets och sjöfartens klimatpåverkan och möjligheter till utsläppsminskningar. För flyget ska etappmål föreslås, för sjöfarten ska det beredas möjlighet till sådana. 

De mål som ingår i Sveriges klimatpolitiska ramverk omfattar utsläppen i Sverige, s.k. territoriella utsläpp. Åtagandena under Parisavtalet handlar i regel om sådana utsläpp. De berör varken internationell sjöfart eller internationellt flyg. Dessa omfattas i stället av globala åtaganden inom FN-organ, för sjöfartens del styrs de av den internationella sjöfartsorganisationen (IMO). I tilläggsdirektivet till Miljömålsberedningen beskrivs Sveriges aktiva arbete inom organisationen för att försöka få till bindande styrmedel som reducerar växthusgasutsläpp från internationell sjöfart: 

”Det är centralt att även sjöfarten ställer om och att användningen av fossila bränslen minskar i linje med Parisavtalets 1,5-gradersmål. Miljömålsberedningen ska därför bereda möjligheten till mål för sjöfarten.”

Enligt tilläggsdirektivet ska beredningen bland annat:
• göra en bred problemanalys av konsumtionsbaserad klimatpåverkan samt flygets, sjöfartens och den offentliga upphandlingens klimatpåverkan.
• analysera utsläpp från export och exportens klimateffekt, lyfta fram särskilt effektiva exempel på exportens klimateffekt samt beskriva möjligheterna för Sverige att genom svensk export påverka utsläpp i andra länder på ett kostnadseffektivt sätt.
• föreslå etappmål för flygets klimatpåverkan och bereda möjligheterna till ett etappmål för sjöfartens klimatpåverkan.
• redogöra för potentialen för minskade utsläpp från Sveriges konsumtion genom bl.a. ändrade konsumtionsmönster hos hushållen, ändrade inköpsmönster från den offentliga sektorn och näringslivet, ändrade affärsmodeller från näringslivet samt ändrade produktionssätt i Sverige och i andra länder.
• analysera hur det klimatpolitiska ramverket kan få genomslag i offentlig upphandling, med fokus på upphandlingar med stor klimatpåverkan och på kostnadseffektivitet och samhällsekonomisk effektivitet.


Uppdraget ska redovisas den 31 januari 2022.